Klassrumsgymmet!

Idag var det en kommentar från en av mina elever som gjorde att vi började diskutera vad det är att vara en ”pluggis”. Kändes inte som en positiv kommentar men efter att eleverna fått ta ställning och motivera sina ställningstagande så målades en alltmer positiv bild upp i klassrummet. Jag drev diskussionen vidare kring hur man blir en bra ”pluggis”.

Många av mina elever idrottar i någon form och tillsammans så fyllde vi tavlan med tips för att bli så bra som möjligt på sin sport. Många kloka tankar och konkreta tips fyllde hela tavlan. Därefter läste vi igenom tipsen  men tänkte istället att det var tips kring hur man blir bra på matte. (Det var ju en ma-lektion) Alla tips gick ju att ”översätta” till hur jag blir bra på ma. Det var så kloka tankar att jag samlat dem på en plansch som hamnar på klassrumsväggen imorgon.

Så klart gäller det inte bara matten utan stämmer egentligen in på allt lärande! Så rubriken fick bli ”Tips för klassrumsgymmet!”klassrumsgymmet

Annonser

Smidigt sammanställning av resultatet från NP!

För att en smidig rättning har jag ett tips att dela med er som har fungerat bra för mig. När man rättar NP i ma så är det många olika sorters poäng att hålla ordning på. Bra för att få en tydlig bild men väldigt tidsödande att sammanställa. Mitt tips är då att förbereda lite innan för att få denna sammanställning på köpet. I excel gör jag en tabell där jag lägger in alla provuppgifterna och färgkodar dessa efter vilken sorts poäng det är. Jag summerar också poängen i de olika kategorierna med en formel så att programmet summerar resultatet för varje elev. Om jag har tillgång till datorn när jag rättat för jag bara in efterhand som jag rättar. Två snabba tryck efter varje uppgift, utdelad poäng och enter. När jag rättat igenom allt är det summerat och klart! Då kan jag se tydligt vilka uppgifter som vållat problem för mina elever och jag kan också se hur mina elever lyckats med de olika förmågorna.

Skärmklipp

Detta kräver förstås lite förarbete och lite kunskap i hur man använder excel. Men har man filen klar kan vem som helst använda den. Senare under veckan när jag tagit del av bedömningsanvisningarna kommer jag därför att dela med mig av excel-filen ifall det är någon mer som vill använda den.

Lycka till med rättningen!

 

Ta inte kunskapen ifrån lärarna!

Nu är det dags för nationella prov i matematik i år 6. I media har det diskuterats olika åtgärder för att minska stressen och kraven på lärarna. Ett av förslagen är att proven ska rättas centralt. Jag hoppas att så inte blir fallet eftersom jag anser att jag som lärare får mycket användbar information om mina elever och min egen undervisning under tiden som jag rättar. Självklart tar det mycket tid i anspråk att rätta alla proven och visst hade det underlättat för mig om jag bara kunnat lämna detta ifrån mig. Men då lämna jag också viktig kunskap om mina egna elever och mitt eget klassrum ifrån mig. Du kanske tänker att jag kan ta del av resultatet när det är rättat? Men det är enligt mig inte samma sak. Då ser jag inte vilka fällor mina elever hamnat i och jag har svårare för att se generella mönster bland mina elever. Det är inte antal rätt på ett papper som säger mig något om min undervisning, nej det är hur mina elever tacklar problemlösningen och att se vilka strategier de har tagit till sig.

Om nu proven skulle rättas centralt kräver det även lärare som kan lämna sitt ordinarie uppdrag för att rätta. Det är då mer tidsefffektivt att låta mig rätta själv från början än att lägga ner resurser på att samordna rättning centralt och att jag sedan ändå måste gå igenom och analysera resultatet från mina elever. Då kan vi på skolan organisera och planera för att jag rättar under en dag. Det finns många andra uppgifter jag hellre lämnar ifrån mig. Det har talats om lärarassistener och det finns många förslag kring vad dessa skulle kunna göra för att avlasta lärarna. Om vi nu inför detta med lärarassistener som jag tycker låter som ett bättre förslag så kan vi vända på det hela. En av deras uppgifter skulle kunna vara att ordna någon trevlig aktivitetsdag eller liknande med eleverna och några av de lärare som inte har nationella prov att rätta, så att de som behöver rätta kan frigöras för rättning. Eller på annat sätt avlasta läraren så att detta viktiga arbete kan göras av läraren.

När grovrättningen sedan är gjord är det viktigt att alla undervisande lärare i det aktuella ämnet på skolan tar del av resultatet och hjälper till att bedöma de sista uppgifterna som eventuellt varit svåra att bedöma på egen hand. Här i kollegiet har vi också en viktig uppgift att analysera resultatet och fundera kring hur vi går vidare med vår undervisning i ämnet på skolan. Då är en undervisande lärare som har rättat proven för sina elever extra viktig. Den läraren har hela bilden av hur undervisningen har bedrivits och hur eleverna hanterade uppgifterna på proven. Viktiga nycklar för att kunna göra en rätt analys. Då kan kollegiet tillsammans komma fram till hur man kan utveckla undervisningen på skolan, inte bara i den aktuella klassen utan på hela skolan. För vi gör väl inte proven bara för att få en summativ bedömning? Vore väl klokt att även dra nytta av det mönster vi ser för att förbättra undervisningen och under de sista månaderna hjälpa eleverna vidare med det vi ser att de inte klarade på provet.

En annan åtgärd som ser ut att bli verklighet snart är att digitalisera proven.
Toppen för rutinuppgifter med givna svar där man bara sätter rätt eller fel och inte tittar på hur elev gått tillväga. Detta kan klart reducera rättningstiden också. Kvar att rätta för läraren är då endast de uppgifter där vi bedömer vägen till svaret och tittar på hur eleven använder olika strategier. Här kommer fortfarande den undervisande läraren att behövas!

Rättningen av de nationella proven är en viktig uppgift för ALLA undervisande lärare. TA INTE KUNSKAPEN IFRÅN DE UNDERVISNADE LÄRARNA!

PS! Vill du ha tips för en smidigare sammanställning av proven. Se mitt andra inlägg! DS

Struktur i matematiken även utanför klassrummet

En av fördelarna med att använda ett läromedel är att elever och deras föräldrar får en överblick och en struktur över det område i matematik man jobbar med. Flera föräldrar har efterfrågat någon typ av sammanfattning eller lathund för hur man räknar på olika sätt. Som jag tidigare skrivit om så tror jag att boken skapar en trygghet för att den ger struktur och man kan titta framåt och bakåt och se exempel på vad man ska kunna. Om man inte har en bok behövs en annan struktur.

Under lektionstid är det jag som lärare som skapar strukturen genom att tala om vad målet är med lektionen och hela temat är, vad vi ska göra och hur jag kommer att bedöma det. Men jag upplever att detta räcker inte! Några har svårt att ta till sig allt som sägs under lektionen, några behöver repetera många gånger och jag tror att det inte finns någon som presterar sämre för att de får en god struktur!

Så därför kommer här ett nytt försök från min sida för att skapa struktur i matematiken även utanför klassrummet. Jag har skapat en sammanfattning för läsårets första tema där det även finns QR-koder som leder till filmer där jag förklarar och visar mer. Mina tanke är att denna sammanfattning ska finnas på väggen i klassrummet, på vår lärplattform och på papper. Tillgängligt på flera sätt så att det blir lätt att använda för alla.

Vill ni se hur den ser ut? Klicka här!

Ska bli spännande att se vad elever och föräldrar tycker om detta? Jag hoppas förstås att de ska ge effekter som att eleverna får en bättre överblick och att eleverna själva ska se sitt lärande, vad de kan och vad de behöver träna mer på. Genom QR-koderna i klassrummet hoppas jag få en tidsbesparande effekt genom att de elever som vill se genomgången igen snabbt kan göra det själva utan inloggning eller hjälp av mig. Så att jag kan hjälpa de som kört fast helt och behöver direkt hjälp av mig.

Om du vill låna min sammanfattning och använda den med dina elever så är det fritt fram. Det enda jag önskar i gengäld är respons från dig och dina elever. Gav det någon effekt i ditt klassrum? Vad? Kan den förbättras på något sätt? Hur?

Ma-lyftet 2.0

Nu är det dags för långsiktig planering för läsårets undervisning i matematik. Känns lite extra kul efter att ha genomfört ma-lyftet förra läsåret. Frågan är vad tar jag med mig och vad ska jag fortsätta utveckla? Hur ska jag göra och framför allt varför? 

En av mina egna viktigaste lärdomar under ma-lyftet var börja med problemlösning och att man inte måste ha gått igenom alla strategier och metoder först. Som många andra så har jag alltid sparat det till sist och i varje läromedel så ligger det ju som ett eget kapitel sist i boken. Men det man då missar är att låta eleverna upptäcka att de behöver fler strategier och metoder och att föra resonemang kring vilka strategier som är bra i olika situationer. Om problemen dessutom är så vardagsnära att eleverna ser nyttan av att kunna lösa problem av olika slag så blir matematiken också meningsfull. Då handlar det inte om vem som ligger först i ma-boken utan om att bli en problemlösare. Vem skulle du vilja anställa? En som lärt sig alla metoder men inte vet säkert hur och när de alla ska användas eller en som lärt dig att lösa problem genom att använda de metoder hen har och att har förmågan att använda metoderna på nya sätt? Ja svaret är väl ganska självklart tycker jag. Både dagens och morgondagens samhälle behöver problemlösare och då måste jag ändra min undervisning. 

Så det här läsåret ska jag försöka att balansera mellan aktiv problemlösning och att hjälpa eleverna att använda nya metoder och utveckla befintliga metoder. Det är ingen lätt balans men jag måste göra mitt bästa för att fortsätta som tidigare är inget alternativ!

För att klara balansen kommer jag fortfarande att använda ma-boken en del. Men innan jag använder en del ur ma-boken måste jag ha syftet klart för mig (och för eleverna förstås). Det finns inte tid till att göra allt och de delar jag väljer ut måste väljas med omsorg efter vilket mål jag har för undervisningen. Under de senaste året har jag arbetat ganska varierat och när jag frågar eleverna vad de tycker om eller hur de lär sig bäst så kommer det mesta med i deras beskrivningar, inklusive att arbeta mer i boken. Detta tycker jag visar att mina elever har olika lärstilar och att det är viktigt att min undervisning är varierad så att alla hittar något som passar dem. Men varför gillar de ma-boken fortfarande när det finns så många andra sätt att lära sig? Boken är inte så tydlig när den förklarar och ger sällan utrymme för kreativitet tycker jag. Men det den är bra på är struktur! Jag tror att eleverna gillar att ha en överblick, de kan titta framåt och se vad som kommer senare. De kan på gott och ont jämföra med klasskamraterna vad de gjort och inte gjort.  Det är detta jag måste ta med mig till övriga arbetssätt. Jag måste ge eleverna en överblick över målen och var de befinner sig genom en matris, elevexempel och formativ feedback. Har har jag kommit en bit på väg men det finns mycket kvar att upptäcka. Sen tror jag också att eleverna behöver en stark ”ryggrad”, en sorts bank med de metoder och strategier som de tar till sig. Då behöver de en samlad plats att gå tillbaka till och titta igen på saker vi tidigare gått igenom eller kanske prova något nytt. Denna plats behöver kanske finnas på flera plaster egentligen; fysiskt på väggen i klassrummet, på nätet och på papper i bänken eller i hemmet. Genom mina ma-filmer har jag redan påbörjat denna bank men måste jag strukturera upp dessa och länka ihop det med övrigt material så att mina elever förhoppningsvis kan hitta den struktur och överblick som de får i ma-boken.

Återkommer när jag kommit en bit längre på vägen…

Språkutvecklande arbetssätt i matematik

Hur kan man jobba språkutvecklande inom matematik. Jag ställde mig frågan inför att jag skulle jobba med geometri i år 4 och 5. Här kommer en beskrivning av vad jag gjorde och vilka effekter detta fick.

Så här gjorde jag:

* Eleverna fick göra ett förtest där de skulle rita en bild efter en beskrivning med många begrepp samt göra en egen beskrivning av en bild utifrån en bild.

* Därefter jobbade vi med begreppen genom att prata om begreppen, träna med hjälp av begreppslistor, ha bilder av begreppen på väggen, träna på att använda begreppen när vi pratade och beskrev, jämförde olika former mm. De fick t ex färdiga bilder skapade i appen geoboard med olika geometriska former. En elev fick titta på bilden och beskriva medan den andra fick försöka skapa bilden som kompisen beskrev,  i appen geoboard. Sen fick de jämföra och diskutera hur de kunde göra annorlunda för att bilden skulle bli mer lik innan de tog en ny bild.

* Vi tittade också på elevexempel och hjälptes åt under diskussion i klassen att förbättra en texten. 

* Eleverna fick efter några veckors träning tillbaka den text som de själva skrivit med uppdraget att följa sin beskrivning och rita bilden. Sedan fick de titta på bilden och jämföra. Därefter var uppdraget att förbättra texten så att beskrivningen blev tydligare.

språkutveckling geometeri

Vilka effekter såg jag

  • Eleverna tyckte att övningarna var roliga. Roligt att jobba i par med de färgglada bilderna och ipaden. De ville  gärna göra fler än vad jag tänkt.
  • När de fick rita efter sin egen beskrivning upptäckte eleverna att det fanns brister i sin beskrivning.
  • De utvecklade sin beskrivning och många fler begrepp syntes i texterna när de skrev sin beskrivning sista gången.
  • De upptäckte vad de behövde ha med i sin text för att den skulle bli tydlig. De behövde beskriva form, egenskaper, placering, storlek och göra jämförelser.